Är så trött

Jag är så trött på alla jobbiga känslor, irritation, besvikelse, stress, trötthet, att behöva sakna hela tiden. Jag saknar också känslan av att hela tiden ligga en dag bakom, det är så många jävla måsten hela tiden. Men på fredag kommer min baby hem så då försvinner en massa känslor när jag får vara hos honom igen, och när jag får komma hem till helgen och kommer få umgås med alla mina fantastiska vänner. Ens bardomsvänner är det bästa man har, för där vet man att man kan vara sig själv hela tiden.. Saknar er när jag är här. Men helgen som var var helt fantastisk, den innehöll allt. Från tjejmys till Spa, champagne och en massa rumpskakande. Vad mer kan man önska??

Jag vill sova, städa och slappa, inte nödvändigtvis i den ordningen

Så då var man tillbaka hemma igen. Killen åkte i morse efter att ha varit här sedan den 5e. Vi har nog haft det närmsta som man kan kalla en vardag sedan vi träffades för snart 7 månader sedan. Den senaste veckan så har jag varit i skolan på dagarna medan han har varit "hemmaman". Dvs han har ordnat frukost på morgonen medan jag vart ute med hunden, när jag åkt till skolan har han lagt sig på soffan och "vilat" (det är ett hårt jobb) ett par timmar, tränat och sedan har jag kommit hem och lagat middag (ingår inte det i hemmamans sysslorna? det trodde jag) och sedan har vi haft kvällarna ihop. Men nu har han som sagt åkt och vet ni vad jag skall göra?

1. Sova! Jag har inte fått sova på fem nätter eftersom killen vart här.

2. Städa, det ser ut som fan här hemma!!!!!!

3. Njuta av ensamheten, jag har inte varit själv en kväll sedan den 18e december. Så i kväll skall jag bara slappa i min ensamhet.

Veckorna med honom har varit jätte bra (bortsett från ett litet missöde i lördags på fyllan då min labila tvillingsyster eller andra personlighet råkade dyka upp) Det hela började med en förfest hemma hos min kompis som jag inte sett på ett halvår eftersom hon vart i USA. Hon är vad an skulle kunna kalla en "cheap drunk". Två glas vin och sen.. Så vi tog med oss spriten till förfesten. Efter ett tag säger killen 

"- du skall nog inte dricka mycket mer, du är ju full"  (kul att höra efter att man tillbringat en timma framför spegeln med att sminka sig, sätta på löshår och välja kläder att man ser ut som ett gammalt fyllo)

-"vad säger du? Jag är inte full" 

-" jo det syns ju på lång väg, du är ju helt röd om kinderna"

Så jag smiter in på toa och tittar i spegeln och upptäcker att jag har fått en allergisk reaktion och är fläckvis knallröd i ansiktet. Fram med täckstiftet och pudret. 2 min senare så syntes inte det.

-"se nu är det borta" säger jag nöjt

- "mmm allergireaktion säger du?"

Jag sätter mig och tjurar lite och sörplar vidare på min drink. Lite senare drar vi i alla fall ut på krogen. Det finns tyvärr bara ett ställe i denna stad som INTE är avsett för studenter eller 18 åringar så dit gick vi. 

När jag hängt in jackan slår det mig att detta kanske inte var det bästa valet av uteställe. Det är här alla gamla killar som jag har haft kortare eller längre relationer till med under mina år här, samlas. I många fall uppstår en liten känsla av ångest i mig när jag ser dem eller tänker tillbaka på vad jag gjort då inte alla kanske skulle leva upp till mina krav idag, och de är därför inga som jag vill att killen skall behöva se eller möta. (Jag vet, jag är inte guds bäste barn men det är så det är) 

Så när spriten kom fram så var det bara att hugga in. I takt med att ångesten steg ökade intaget.  Nu kunde man säga att hon eventuellt var lite överförfriskad. Sedan är det lite svart, den onda systern kom fram i alla fall och dagen efter fick hon skämmas... Tur att killen är av den förlåtande typen, och inte som mig som sparar allt i en liten "minnesbank" som man kan gräva i vid senare tillfällen om det skulle finnas behov för det.. 




oj oj

Satt idag och läste igenom olika bloggar och kom på mig själv med att ha försummat min egen blogg ett tag. Så jag började att tänka tillbaka i tiden och insåg att det måste ha varit en- två veckor sedan jag skrev något sist. Oj så illa tänkte jag och öppnade bloggen. "Senast inlägg 3 veckor och tre dagar sedan" Oj oj, det var lite värre, jag är en skam för alla bloggare. Fast jag ju heller iofs bara varit hobby bloggare och vi behöver inte skriva så mycket. Värre är det för blondinbella om man säger så..

RSS 2.0