I`m dreaming of a white easter, NOT!
Dagens stora och framförallt viktigaste fråga.. Who do I need to screw for it to stop snowing?? Jag kan inte med ord berätta hur trött jag är på snö vid det här laget. Det är helt säkert någon liten unge som har varit snäll hela året som har bett till de högre makterna om snö, och bara därför så kommer det snöa fram till midsommar.. Jag bitter? nehe, skulle jag aldrig vara.
Bara att ta sig ut till affären eller gå ut med hunden är ju ett helt jävla projekt. Först skall man få på sig ett komplett underställ, raggsockar, byxor, stickad tröja, lämpliga skor, mössa, vantar och en halsduk. När man sedan har fått på sig allt detta så skall man klä på hunden, hitta nycklarna och pengar. Innan man har kommit ut i snön så har man ju drabbats av ungefär tre värmechockar vilket leder till att man fryser och skakar som ett asplöv när man tillslut har lyckats komma ut. När man sedan skall gå ser man ut som en Michelingubbe där man vaggar fram längst vägen pga alla kläder man har på sig. Snön piskar en i ansiktet, mascaran glider ner ett par våningar och huden käns som den skall spricka oavsett hur mycket creme man har smörjt in sig med. Nu skall man tillbringa 1 timmes promenad med att försöka att inte halka på rumpan. Redan efter tio minuter känner man att fötterna är genomsura och man känner hur en fjärde värmechock är på väg. Och det är då man vet att det bara är 50 minuter kvar av promenaden. Men vadå, vem är jag att klaga? Finns ju alltid dem som har det värre, tror dom ja!!
Bara att ta sig ut till affären eller gå ut med hunden är ju ett helt jävla projekt. Först skall man få på sig ett komplett underställ, raggsockar, byxor, stickad tröja, lämpliga skor, mössa, vantar och en halsduk. När man sedan har fått på sig allt detta så skall man klä på hunden, hitta nycklarna och pengar. Innan man har kommit ut i snön så har man ju drabbats av ungefär tre värmechockar vilket leder till att man fryser och skakar som ett asplöv när man tillslut har lyckats komma ut. När man sedan skall gå ser man ut som en Michelingubbe där man vaggar fram längst vägen pga alla kläder man har på sig. Snön piskar en i ansiktet, mascaran glider ner ett par våningar och huden käns som den skall spricka oavsett hur mycket creme man har smörjt in sig med. Nu skall man tillbringa 1 timmes promenad med att försöka att inte halka på rumpan. Redan efter tio minuter känner man att fötterna är genomsura och man känner hur en fjärde värmechock är på väg. Och det är då man vet att det bara är 50 minuter kvar av promenaden. Men vadå, vem är jag att klaga? Finns ju alltid dem som har det värre, tror dom ja!!
Kommentarer
Trackback
