7e feb 2006
I dag när jag kom hem från skolan hade jag fått ett brev. Det var ett sådant där annorlunda brev som man inte får varje dag, ett där namnet och adressen var handskrivet. I samma sekund som jag vände på brevet och läste namnet så viste jag vem det var ifrån och jag fick en kall klump i magen, jag har träffat henne men visste inte hennes namn, men när jag såg brevet så bara jag visste jag att det var hon. Det var från en person som jag nu har klarat att förtränga i två års tid. Det har inte varit lätt då hon har spökat i min hjärna titt som tätt under hela den här tiden. Efter att ha läst brevet fem gånger, var tvungen att läsa om det flera gånger, så kändes det som en stor sten ramlade från mitt bröst. Brevet var så öppet och tårarna rann när jag läste det, men nu efteråt så käns det så bra, men samtidigt ännu värre, om jag bara hade vetat...
Ibland så stöter man på människor som man blir så imponerade över och faschinerade av, hon är en av dem.. Tack!
