my confessions

När jag kom hem från skolan i går kom jag på att en vinkväll med E måste ju vara en perfekt avslutning på året i den lilla hålan somm man är fast i. Jag och M var äntligen klara med vårt arbete i forskninsmetodik (flummigare ämne får man leta efter) och detta var man ju tvungen att fira på något sett. Att gå ut i denna stad på en tisdag är ungefär lika spännande som att se på myrornas krig på tvn.. Så det fick bli en tjejkväll. Problemet var bara att jag var tvungen att städa, diska, tvätta, packa, springa en massa ärenden och sedan åka förbi en kompis innan han kunde komma. Meningen var att E skulle dyka upp klockan åtta, men som tur är var är han lika stor tidsoptimist som moi.. Kvart i nio ramlade han in. Vi lagade mat och åt som hästar, jag har nog aldrig ätit så mycket i mitt liv innan. I takt med att vinet flödade så blev samtalsämnena mer och mer intressanta. Sex stod som vanligt på tapeten. Det är så skönt att ha en killkompis som man kan säga vad som helst till och som bara skakar på huvudet när det blir för illa. Jag och E är troligtvis ett av de mest omaka paret på jorden, men vi kan ha sjukt kul ihop. När vinet var slut och vi hade ätit så mycket att man nästan sprängdes (man måste preppa inför all julmat som skall ner, liksom vänja magen vid att den skall fyllas med en obsen mängd mat den närmsta tiden)  då kom vi på att vi inte har någon dessert. Tur att jag hittade en flaska med vinglögg. Jag kan säga att jag somnade som en stock den kvällen. Vaknade i morse och kom på att jag hade glömt att packa igår kväll, den tanken försvan liksom någonstans i dimman.. Lätt panik i morse när jag även kom på att jag under ett svagt ögonblick lovat att jag skulle jobba lunch i dag. Kom även på att jag var tvungen att springa förbi skomakaren också och hämta två par stövlar som jag hade glömt av att jag hade lämnat in för två veckor sedan. Jag kom dit och han var lika fantastisk som vanligt. Min skomakare är verkligen en underbar man. Mina misshandlade stövlar ser helt nya ut varje gång dom har vart hos honom. Han behandlar dom med den kärlek som dom förtjänar. Jag älskar alla mina stövlar massor, men jag lever snarare efter mottot att "dem som man älskar agar man". Det är därför mina stövlar ibland får komma ut i regnet eller på en promenad över en leriga gräsmatta mitt i vintern, eller får följa med på en helkväll på krogen och bada i öl eller andra vätskor som folk råkar spilla över dem. Det är tur att jag har mr skomakare. Han  lagar klackarna hela vägen upp och putsar och smörjer in hela stöveln. Och det bästa är att han är ofantligt nästan löjligt billig. Jag tror nästan jag är lite kär i denna man.
Men som sagt var jag hann allt detta plus jobba en hel lunch och nu sitter man här på bussen på väg hem till underbara götet. Jag hittade ett nytt bussbolag i dag och kan säga att det blir aldrig mer det andra vanliga bussbolaget. Detta är liksom bussarnas roys roys. Man har inte vanliga säten här förstår ni utan man har fotöljer. I armstödet har man ett inbygt eluttag och bäst av allt, i hela bussen så har man trådlöst nätverk. Helt gratis!! Denna bussen är tom billigare än vidriga sveabussen där man får sitta på ett minimalt säte och knö med en miljon andra människor. Det luktar illa och har man riktig tur så är personen bredvid dig av den fylligare modellen och tar upp sin egen PLUS halva din plats.. För att inte tala om att den alltid är försenad Nej tack, from nu så är det kungabussen som gäller..