Hur man bäst försummar sina studier och lite annat
Så då har man skaffat sig en blogg också.. Kanske inte var så smart, jag behöver ju egentligen läsa min väldigt stimulerande bok om kalkylering. Men å andra sidan, den försvinner ju ingenstans och på måndag är det ju en ny vecka och då SKALL jag verkligen sitta i biblan hela veckan i minst 8 timmar om dagen och läsa, och det är helt säkert det.
Måste bara få nämna lite om förra veckan, även kallad "veckan då allt gick åt helvete". Mina kompisar bara skrattar åt mig när jag ringde ca 200 ggr för att beklaga mig över att ngt nytt hade gått åt skogen. Och eftersom vi är tjejer så tillbringade vi otaliga timmar i telefon med att göra det som vi tjejer gör bäst, vi analyserade och kom fram till att min karma måste vara vääääldigt dålig. Problemet är bara att jag har ju vart extremt snäll den senaste tiden, I vart fall de senaste två månaderna (det är så länge jag har träffat mr Q) och ni vet ju hur det är när man e nykär, man går runt med ett fånigt flin på läpparna hela tiden och ler mot alla. Livet är ju underbart :-). Så jag vet inte vad som har gått fel. Hur långt tillbaka räknar dom egentligen detta med karma? är det nu jag skall få igen för allt elakt jag gjort under 28 år? Det är ju jätte mycket, man var ju inte guds bästa barn mellan det att man var 3-27 år, innan jag fyllde tre var jag jätte snäll har mamma sagt, men saker förändras ju. Är det nu jag skall straffas för att jag tex tränade karatersparkar på min lillebror när första karatekid filmen kom ut, eller för att jag råkade ha en extra nyckel til min brors kassaskrin, och eftersom han sparade alla pengar han fick så fick han därför försörja mig med godis och ett eller annat cigg paket under något (några) år, eller för att jag kanske råkade hångla med kompisens pojkvän när jag var 14? Eller kan det vara för att jag låg med mitt ex (det otrogna svinet) efter att det tog slut bara för att straffa hans nya tjej och såg till att hon fick reda på det, oj vilket liv det blev... Men jag var ju ung och dum då. Skulle nog inte göra om det i dag.
Men tillbaka till veckan. Min underbara far skulle komma hit för att ge mig, hans studerande och därmed fattiga dotter, en hjälpande hand med lägenheten. Detta var nödvändigt eftersom killen som bodde här innan tydligen inte hade en aning omhur man gjorde när man skall renovera men tänkte tydligen att han provar ändå... Så länge det ser bra ut så är det väll inte så noga? Eller? Och detta får jag nu sota för. Killen skulle lägga golv i köket, men jag antar att plattorna tog slut lite tidigare än beräknat så under spisen, diskmaskinen och kylen finns det inga stenplattor, dvs inget golv utan bara lite plast. Vilket är väldigt bra om det skulle börja läcka.. =( Så pappa kom hit laddad med 15 stoooora väskor med borrmaskiner, hammare, skruvar, etc etc. Mitt hem förvandlades från ett fläckfritt nystädat hem till en byggarbetsplats på loppet av 5 min, Alla mina städporer skrek :
-FÅ BORT SKITEN FRÅN GOLVET!!!
Men det vara bara att bita sig i tungan och se glad ut. Så pappa satte igång och greja, men insåg ganska snart att vi behövde en tur till K-rauta, detta blev den första av ca 10 turer på tre dagar. Det stället är ju helt överskattat, finns inte ens gardiner. När vi sedan kom hem så tänkte jag vara smart och hämta resten av stenplatorna som låg på vinden. Så upp dit, hämtade plattorna plus lite annat och började gå ner igen, problemet är att ena klacken följde ju inte med så det slutade med att jag ramlade, med armbågen först, rätt ner i stentrapporna. AJ! ( nu har jag lärt mig att det tydligen finns tillfällen då det är olämpligt att gå med högklackat). Senare på kvällen hade jag hade en armbåge i storlek med en tennisboll så dagen efter fick man tillbringa 6 tim på sjukan och röntgen. När jag äntligen var klar där så var det bara att åka hem och hjälpa pappa med golvet osv. Problemet är bara att när vi drog fram spisen så ser vi att Mr Handyman som bott där innan även har haft lite hobbyrenovering av eluttaget bakom spisen. Alla andra har ett eluttag och en stickkontakt bakom spisen, själv hade jag en hög med sladdar som satt ihop med hjälp av en svart klump av en gummiliknande massa, knappast lagligt va? Så det var bara att ringa elektrikern. Och nu 2100 kr fattigare så har jag fått en stickkontakt bakom spisen, ingen kan vara lyckligare än mig. Jag kunde ha fått två nya par stövlar för de pengarna!! Pappa är glad att jag har ett så ekonomiskt tänkande och kan omvandla värdet av pengar till materiella saker...
Sedan flöt resten av veckan på i ung samma stil. En kuggad tenta, missade alla bussar jag försökte hinna med så nu har jag en hög med taxi kvitton i plånboken. Kaffet var slut när man vaknade på morgonen, och pricken över iet var när tvn la av.
Men nu är den veckan över men vet ni vad? Det går bra, jag e ju kär så livet leker ändå :-)
Måste bara få nämna lite om förra veckan, även kallad "veckan då allt gick åt helvete". Mina kompisar bara skrattar åt mig när jag ringde ca 200 ggr för att beklaga mig över att ngt nytt hade gått åt skogen. Och eftersom vi är tjejer så tillbringade vi otaliga timmar i telefon med att göra det som vi tjejer gör bäst, vi analyserade och kom fram till att min karma måste vara vääääldigt dålig. Problemet är bara att jag har ju vart extremt snäll den senaste tiden, I vart fall de senaste två månaderna (det är så länge jag har träffat mr Q) och ni vet ju hur det är när man e nykär, man går runt med ett fånigt flin på läpparna hela tiden och ler mot alla. Livet är ju underbart :-). Så jag vet inte vad som har gått fel. Hur långt tillbaka räknar dom egentligen detta med karma? är det nu jag skall få igen för allt elakt jag gjort under 28 år? Det är ju jätte mycket, man var ju inte guds bästa barn mellan det att man var 3-27 år, innan jag fyllde tre var jag jätte snäll har mamma sagt, men saker förändras ju. Är det nu jag skall straffas för att jag tex tränade karatersparkar på min lillebror när första karatekid filmen kom ut, eller för att jag råkade ha en extra nyckel til min brors kassaskrin, och eftersom han sparade alla pengar han fick så fick han därför försörja mig med godis och ett eller annat cigg paket under något (några) år, eller för att jag kanske råkade hångla med kompisens pojkvän när jag var 14? Eller kan det vara för att jag låg med mitt ex (det otrogna svinet) efter att det tog slut bara för att straffa hans nya tjej och såg till att hon fick reda på det, oj vilket liv det blev... Men jag var ju ung och dum då. Skulle nog inte göra om det i dag.
Men tillbaka till veckan. Min underbara far skulle komma hit för att ge mig, hans studerande och därmed fattiga dotter, en hjälpande hand med lägenheten. Detta var nödvändigt eftersom killen som bodde här innan tydligen inte hade en aning omhur man gjorde när man skall renovera men tänkte tydligen att han provar ändå... Så länge det ser bra ut så är det väll inte så noga? Eller? Och detta får jag nu sota för. Killen skulle lägga golv i köket, men jag antar att plattorna tog slut lite tidigare än beräknat så under spisen, diskmaskinen och kylen finns det inga stenplattor, dvs inget golv utan bara lite plast. Vilket är väldigt bra om det skulle börja läcka.. =( Så pappa kom hit laddad med 15 stoooora väskor med borrmaskiner, hammare, skruvar, etc etc. Mitt hem förvandlades från ett fläckfritt nystädat hem till en byggarbetsplats på loppet av 5 min, Alla mina städporer skrek :
-FÅ BORT SKITEN FRÅN GOLVET!!!
Men det vara bara att bita sig i tungan och se glad ut. Så pappa satte igång och greja, men insåg ganska snart att vi behövde en tur till K-rauta, detta blev den första av ca 10 turer på tre dagar. Det stället är ju helt överskattat, finns inte ens gardiner. När vi sedan kom hem så tänkte jag vara smart och hämta resten av stenplatorna som låg på vinden. Så upp dit, hämtade plattorna plus lite annat och började gå ner igen, problemet är att ena klacken följde ju inte med så det slutade med att jag ramlade, med armbågen först, rätt ner i stentrapporna. AJ! ( nu har jag lärt mig att det tydligen finns tillfällen då det är olämpligt att gå med högklackat). Senare på kvällen hade jag hade en armbåge i storlek med en tennisboll så dagen efter fick man tillbringa 6 tim på sjukan och röntgen. När jag äntligen var klar där så var det bara att åka hem och hjälpa pappa med golvet osv. Problemet är bara att när vi drog fram spisen så ser vi att Mr Handyman som bott där innan även har haft lite hobbyrenovering av eluttaget bakom spisen. Alla andra har ett eluttag och en stickkontakt bakom spisen, själv hade jag en hög med sladdar som satt ihop med hjälp av en svart klump av en gummiliknande massa, knappast lagligt va? Så det var bara att ringa elektrikern. Och nu 2100 kr fattigare så har jag fått en stickkontakt bakom spisen, ingen kan vara lyckligare än mig. Jag kunde ha fått två nya par stövlar för de pengarna!! Pappa är glad att jag har ett så ekonomiskt tänkande och kan omvandla värdet av pengar till materiella saker...
Sedan flöt resten av veckan på i ung samma stil. En kuggad tenta, missade alla bussar jag försökte hinna med så nu har jag en hög med taxi kvitton i plånboken. Kaffet var slut när man vaknade på morgonen, och pricken över iet var när tvn la av.
Men nu är den veckan över men vet ni vad? Det går bra, jag e ju kär så livet leker ändå :-)
Kommentarer
Trackback
