påskfester och pirayan Molle
Inget går någonsinn som planerat. Det blir ingen hemåkning i dag utan det blir påskfest hos partybrudarna i kväll i stället. Fast det kan jag säga att det blir inte fy skam det heller :-) Skickade pappa till systemet så jag kan tillbringa dagen i lugn och ro hemma. Gud vad illa det lät, fast det är det inte egentligen. Föräldrarna har en kombi bil. Problemet är bara att de har tagit ur baksätet och satt in två enorma hundburar där i stället, detta begränsar möjligheterna för mig att åka med om man inte känner att man vill åka i en av burarna..
Var nere vid stranden innan och promenerade med monstret. Fantastiskt skönt. På vägen hem så möter jag en gubbe som bor i området. Han har en liten svart Griffon, denna hund är ca 20 cm hög och väger ca fem kg. En liten golvmopp med andra ord som heter Molle. Problemet med Molle är bara att han inser ine helt sina egna begränsningar riktigt utan försöker varje gång vi möter honom visa monstret vem som är störst och tuffast. Han står på bakbenen, hängandes i kopplet, fradgan sprutar och tänderna är blottade. Mitt monster brukar titta lite extra på honom och vifta på svansen och det är då Molles husse säger.
- Den hunden du har där, det är ingen bra hund, dom är ilskna och rovlystna eller hur? En sådann där kamphund. Blodtörstig best.
Halllå!!! Ser du den lilla pirayan du själv har i kopplet som inte vill något hellre än att sätta tänderna i mitt monster? Vanligtvis så brukar Molles ägare ha med sig sin fru ut som går med sina stavar. Första gången jag mötte dem så stannade jag och pratade lite med dem, eller ja han hade även då en utläggning om vad han ansåg om kamphund som ras, för det visste han minsann en massa om. Medan han står och pratar så tar han sin frus stavar och sätter ner framför Monstret i ett kors för att vara säker på att han inte åt upp deras lilla Molle som även denna gången hängde i kopplet som en rabbiat best. Denna gången försökte jag förklara för honom att monstret är en staffe som numera är avlade för utställning. Förr i tiden så avlades de för kamp, men i dag så är den mesta av den kamplusten borta. Monstret är världens snällaste, och har aldrig visat agressivitet mot en annan hund. Men det var som att prata med en vägg. En del människor borde helt enkelt lära sig att hålla tyst när de inte har en aning om vad de pratar om.
